Vänskap, en katt och massor med dimma..
Whatever one possesses becomes of
double value when we have the opportunity
of sharing it with others.
Bouilly
Det är så sant. Att dela saker med andra kan vara det bästa som finns. Att bara få berätta för någon hur man mår eller vad man gjort under dagen. Att få berätta om den glädjen eller sorgen. Vänskap är en sådan vacker sak. Det finns ju inget bättre än en god vän som lyssnar och förstår.
Ibland är livet verkligen tungt och jobbigt, men det får man väl ta för någon gång måste det ju bli bättre. Man kan inte bara se de negativa utan man måste börja tänka positivt. Det är nog lite det jag försöker med nu. Jag vill inte gräva ner mig i det jobbiga. Jag har redan varit tillräckligt deppig. Nu får det räcka. Jag bad om att få släppa det jobbiga och gå vidare nu i helgen när jag var på ungdomshelgen Följ mig i Ryttargårdskyrkan. Jag vill gå framåt. Det finns en mening med att hösten blev som den blev. Jag ser den inte nu men om ett par år kanske jag ser den. Jag tror att allt kommer att ordna sig. För Gud har ju allt i sin hand, eller hur?
Count your nights by stars, not shadows.
Count your days by smiles, not tears.
And on any birthday morning,
Count your age by friends, not years.
Idag är det massor med dimma ute. Det har det varit i två dagar nu. Man ser inget annat än vitt. Men det är mysigt om man får vara inne och mysa. Igår var jag dock väldigt duktig för då gick jag till bussen, åkte in till stan och simmade. Det var faktiskt riktigt skönt. Sen fastnade jag hos lite nya vänner där jag åt, lekte med rubiks kub och tittade på film. Dock glömde jag bort tiden så jag missade sista tåget så mor min fick komma och hämta mig. Lite pinsamt, men jag skrattar åt det. Det är väl så det går när man är van att åka egen bil.
Idag blev det ingen simning. Jag har varit hos veterinären med min älskling Moses. Han skulle kastreras idag. Så nu sitter han i mitt knä och är alldeles groggy. Lite lullig efter sövningen. Han har precis somnat igen. Ikväll ska jag in till Linköping på Lucia övning. Det blir kul.
Jag har allt ljusglimtar i vardagen. Jag måste ta vara på dem mer. Det känns redan som om jag börjar göra det. För idag är jag glad. Jag mår bra och känner glädje i livet igen.
Kärlek
double value when we have the opportunity
of sharing it with others.
Bouilly
Det är så sant. Att dela saker med andra kan vara det bästa som finns. Att bara få berätta för någon hur man mår eller vad man gjort under dagen. Att få berätta om den glädjen eller sorgen. Vänskap är en sådan vacker sak. Det finns ju inget bättre än en god vän som lyssnar och förstår.
Ibland är livet verkligen tungt och jobbigt, men det får man väl ta för någon gång måste det ju bli bättre. Man kan inte bara se de negativa utan man måste börja tänka positivt. Det är nog lite det jag försöker med nu. Jag vill inte gräva ner mig i det jobbiga. Jag har redan varit tillräckligt deppig. Nu får det räcka. Jag bad om att få släppa det jobbiga och gå vidare nu i helgen när jag var på ungdomshelgen Följ mig i Ryttargårdskyrkan. Jag vill gå framåt. Det finns en mening med att hösten blev som den blev. Jag ser den inte nu men om ett par år kanske jag ser den. Jag tror att allt kommer att ordna sig. För Gud har ju allt i sin hand, eller hur?
Count your nights by stars, not shadows.
Count your days by smiles, not tears.
And on any birthday morning,
Count your age by friends, not years.
Idag är det massor med dimma ute. Det har det varit i två dagar nu. Man ser inget annat än vitt. Men det är mysigt om man får vara inne och mysa. Igår var jag dock väldigt duktig för då gick jag till bussen, åkte in till stan och simmade. Det var faktiskt riktigt skönt. Sen fastnade jag hos lite nya vänner där jag åt, lekte med rubiks kub och tittade på film. Dock glömde jag bort tiden så jag missade sista tåget så mor min fick komma och hämta mig. Lite pinsamt, men jag skrattar åt det. Det är väl så det går när man är van att åka egen bil.
Idag blev det ingen simning. Jag har varit hos veterinären med min älskling Moses. Han skulle kastreras idag. Så nu sitter han i mitt knä och är alldeles groggy. Lite lullig efter sövningen. Han har precis somnat igen. Ikväll ska jag in till Linköping på Lucia övning. Det blir kul.
Jag har allt ljusglimtar i vardagen. Jag måste ta vara på dem mer. Det känns redan som om jag börjar göra det. För idag är jag glad. Jag mår bra och känner glädje i livet igen.
Kärlek
Kommentarer
Trackback
